BIV

Föreningen för brandteknisk ingenjörsvetenskap

svs-games.com

Onsdagen den 19 Maj samlades ett fyrtiotal av BIVs medlemmar i Malmö för att lyssna på information om hur Helsingborgs stad arbetar med risker och miljöstörningar i planeringsarbetet.

Brandingenjör Jonas Nylén från Helsingborgs Brandförsvar inledde kvällen med att presentera riskbilden i Helsingborg samt de krav som ställs på grund av stadens funktion som transportnav i en expansiv region. Under ledning av en projektgrupp med externa samt interna aktörer arbetar kommunen med att sammanställa risker och riskkällor i en GIS-baserad databas som ska fungera som ett stöd för bland annat planarbete inom kommunen. Under våren har media publicerat en rad kritiska artiklar om riskbilden i Helsingborg, i framtiden kommer kommunens handläggare därför att utbildas inom riskkommunikation. Lunds tekniska högskola har genomfört en åttatimmars utbildning med alla handläggare på stadsbyggnad, brandförsvaret och miljökontoret i ämnet risk, för att skapa en gemensam plattform.

Översiktsplanearkitekt Malin Rizell från Helsingborg arbetar med den fördjupade översiktsplanen för H+, Helsingborgs förtätning av stadens södra delar. Området omfattar 1 miljon m2 och det planeras för 5000 bostäder och 11 000 nya invånare. På grund av områdets närhet till befintliga riskkällor ställs stora krav i planprocessen. Baserat på förutsättningarna för området bedömdes att schablonmässiga riskavstånd enligt Länsstyrelsens rekommendationer inte är tillämpbara. Genom en nyanserad analys kunde dessa avstånd reduceras. Erfarenheten från arbetet är bland annat att det är viktigt med ett gemensamt språk för alla inblandade aktörer med skiftande bakgrunder.

Diskussionerna kretsade bland annat kring svårigheten att kommunicera risk till allmänheten och bristen på vägledning från myndigheter såsom Länsstyrelsen och Boverket. Det finns nog mycket att lära av Helsingborgs erfarenheter från arbetet med en samordnad syn kring risker och miljöstörningar.

Den fördjupade översiktsplanen skall snart ut på remiss och beräknas vara publicerad på Helsingborgs hemsida inom kort.

Av David Tonegran

Den 19 maj kommer brandingenjör Jonas Nyhlén och översiktsplanearkitekt Malin Rizell hålla ett föredrag om hantering av risker och miljöstörningar i Helsingborgs stad. Se bifogad inbjudan för mer information. Välkommen!

_dsc9327_w250Konferensen 2009 på temat kostnad/nytta bjöd på flera intressanta presentationer från flera olika områden - bl.a. industri, kärnkraft, kommunalt säkerhetsarbete, brandskydd och inte minst David Eberhardt om det vadderade samhälle vi lever i.

Förra veckan, den 28/10, handlade Uppdrag granskning på SVT om brandskydd i äldreboenden. En miljö som nog alla vi som arbetar med brandskydd har stött på i vårt arbete, och de flesta av oss har nog också reagerat på den låga nivån på brandskyddet. Jag tycker att programmet på ett bra sätt både belyser det byggnadstekniska brandskyddet (och det som saknas) och alla de som drabbas av en brand på ett äldreboende.

Exemplet som belystes i programmet visar hur många som drabbas: Utöver den omkomne var det flera skadade i samma byggnad. Två personer i personalen var nära att få sätta livet till och förutom akuta fysiska vårdbehov kommer de att bära på en fruktansvärd upplevelse i resten av sitt liv, efter att helt utan skyddsutrustning och rökdykarutbildning försökt rädda liv i en miljö endast rökdykare bör vistas i. Räddningstjänstens personal fick också, ännu en, betungande upplevelse att lägga till många likadana med den lika betungande insikten att det antagligen inte var sista gången heller. Och så ska vi inte glömma de anhöriga som förlorade en kär person.

Är det inte märkligt att brandskyddet i alla dessa, och alla andra former av vårdanläggningar och alternativa boenden, sätter sitt största hopp till personalen som då förväntas förvandlas till supermänniskor som ska utföra rökdykning utan vare sig skyddsutrustning, rökdykarutbildning, övning, fystester, fysträning och så vidare och så vidare? I det aktuella fallet hade de inte ens fungerande släckutrusning eftersom de inte kunde få loss säkringen på handbrandsläckaren. Hade en utbildad, övad, fystestad, fystränad och skyddsklädd rökdykare ens gått in i den brinnande brandcellen under sådana omständigheter? Om vi ska fortsätta att så kraftigt hänga upp chanserna att överleva en brand i dessa miljöer på vårdpersonalen måste vi nog genomföra kraftiga förändringar i rekryteringen av dem (samma fysiska intagningstester som till räddningstjänsten), se över deras skyddsutrustning, utbilda dem till rökdykare, anställa mer nattpersonal så att de får ihop erforderlig arbetsgrupp, ge dem gymnastiksalar och inte minst höja deras löner. Det borde vara i jämförelse med det man ska beräkna kostnaden för att sprinkla alla dessa lokaler, både vid nybyggnad och retroaktivt.

I programmet intervjuades flera personer som i sitt arbete har sakkunskap och/eller beslutsmässigt ansvar i denna fråga. Jag tycker att både räddningstjänst och Brandskyddsföreningen (Göran Schnell) klart och tydligt la fram både problematiken och hur det kan förbättras avsevärt. Ordet ”u-land” var väl valt. Till och med MSB (Patrik Perbeck) var enig om den erfordrade åtgärden när han sa: ”Man behöver sprinkler i den här typen av boende”. Så varför gör inte MSB något åt de befintliga byggnaderna då? Gott och väl att Boverket förhoppningsvis kommer att kräva sprinkler vid nybyggnad, men de flesta byggnaderna finns ju redan. De två politikerna valde ett tydligt reaktivt spår och efterlyste tvingande lagstiftning. De borde nog få det.

Varberg lyftes fram som en udda företeelse: De hade själva kommit till insikt om allt detta. Inte nog med det, de hade själva sprinklat 95 % av sina äldreboenden. Hur är det möjligt? Har inte deras kommunpolitiker samma problem att brottas med som Nybros och Uppsalas? Jag tror att de helt enkelt tänkte annorlunda, och det är nog vad som krävs.

Så vad kan vi inom BIV göra då?

- Vi kan stödja dem som arbetar för att införa lag på sprinkler i lokaler för personer som har små förutsättningar att själva sätta sig i säkerhet, både vid nybyggnad och retroaktivt. Detta omfattar inte bara äldreboenden utan många olika vårdlokaler och boenden.

- Vi kan, i våra respektive yrkesroller, verka för att få in sprinkler i dessa lokaler, oavsett om lagstiftarna får tummen ur.

- Vi kan sprida kunskap och påverka attityder så att fler människor, utanför vår egen krets, förstår värdet av bra brandskydd.

 Om du vill se programmet kan du göra det på www.svt.se/uppdrag.

 

Mattias Delin

Ordförande